Frigg Dagbok Arkiv Förra Nästa Graviditetsdagbok Gästbok Kontakt (ta bort _ så kommer mailet fram) Vem är vem Favoriter Dagbok på nätet Dagbok direkt

01/05/2003 Förälskad Jag är förälskad. Jag är upp över öronen som vilken fjortonåring som helst. Det är ljuvligt att slänga av mig all vuxenhet, all vardag, all verklighetsförankring och bara vara. Fjorton år och förälskad. Eller kanske sexton år. För som fjortonåring förälskade jag mig i män jag inte kunde nå. Män som inte viste om att jag existerade. När jag var sexton var det annorlunda. Han viste vem jag var och vi pussades och hånglade några veckor under sommaren. Det var verkligen häftigt. Men inte på långa vägar när lika häftigt som att vara förälskad vid 32, nu när jag vet vem jag är, vad jag vill och vad jag känner. Jag feltolkar inte mina känslor som den sortens kärlek som går på djupet och förändrar världen eller ens mig själv. Jag tror inte att vi kommer att gifta oss och sedan leva lyckliga sen den dagen. Jag tror inte att vi alltid kommer att sväva runt på små ljusrosa moln där inget värre finns än att det kanske möjligen regnar lite under oss. Jag är förälskad i en man som njuter lika ohämmat av förälskelsen mellan oss som jag. Som inte kräver något av mig men som ger fritt av sig själv. Som tar emot allt jag har att ge honom - och gör det med tacksamhet och glädje. Han smeker min kind, ser in i mina ögon och talar om för mig att han tycker att jag är härlig. Och tokig. Så ler han och pussar min panna. Jag har träffat honom förut. Men det var i helgen som var som förälskelsen slog ut i full blomning. Det var i mötet som vi kunde se in i varandras ögon och fråga oss själva och varandra om den förälskelse vi kände vad sann. Det var den. Jag brukar förälska mig. Minst en gång per år hittar jag en passion, en förälskelse som jag oftast ger mig hän i. Ibland är det en hobby, ibland är det en människa som jag bara måste lära känna i turbofart och ibland är det en människa som jag vill komma fysiskt mycket mycket nära. Ibland övergår förälskelsen till en livskärlek. Min syster är en sådan förälskelse, mitt fotograferande likaså. Vad som kommer att hända med den här mannen, Heimdall, vet jag inte. Jag hoppas att vi, när passionen lagt sig, kommer att kunna fortsätta vara vänner. Jag tror det. Jag hoppas också att passionen lägger sig då det är energikrävande att brinna så hett. När jag talar om Heimdall med Oden så tar Oden mig i sin famn och håller om mig i kärlek. Han är glad att jag är glad. Han är uppriktigt glad för min skull. Kan du också vara det? Det enda som skrämmer mig i detta är nämligen din reaktion. Du är en god vän och en bra vän. Men detta vet jag att du kommer att ha svårt att förstå. Du måste inte förstå. Men snälla, acceptera mig ändå. /Frigg - som skrev detta som ett mail till en vän, ett mail som aldrig kommer att skickas till just henne. Jag postar det här istället - ety jag också är rädd för din reaktion. Men jag måste våga bli bortstött om jag ska få förmånen att bli accepterad.